Och så kom vintern till paris!

Brrr. Endast två veckor efter sommarhelgen med 34 grader i solen går vi runt i raggsockor, tänder sterainljus och skruvar upp elementet ännu mer. Stämmer väderleksspådomar om att "ny istid är att vänta" och "kallaste vintern på tusen år" så bådar det inte gott... Inte ens metron är särskilt varm numer. I fredags kom Sanna hit och det var såklart jubel och kaffe och macaroner eftersom vi inte har setts på dryga halvåret. Någon ville sätta guldkant på vår helg tillsammans genom att tappa åttio euro på gatan. Man kan bli så oerhört glad över en sådan oväntad händelse, trots att det med all säkerhet inte gladde den som tappat pengarna lika mycket...ingen person fanns dock inom räckhåll när sedlarna bara låg där på gatan och skräpade så då tog vi hand om dem.

Inga tillsägelser från bordsgrannar denna helgen - tvärtom - vi blev "Picassos" favoriter och han spelade luftgitarr för oss och bjöd oss på drinkar (på en restaurang i närheten av oss). Dessutom hann vi besöka en mysig resto på rue de la Roquette (där S och jag har bott ett par dagar en gång för några år sedan), som heter "La fée verte". Servicen var något haltande men vad gör det när man får en supermör anka på en rondell av potatismos med skysås?

Colette är en ren besvikelse, om man bortser från en bra och välfylld tidningshylla, och att leta efter stans mest biologiska rosenvatten i ösregn är inte att rekommendera (finns hos MAdemoiselle Bio i 7e). Tidningstips för modenörden är Encens flera hundra sidor tjocka utgåva: 2011 - "There are no hiding places, no room for disguise". Och nya Gentlewoman (med stylingreportage av R, vars lägenhet jag bodde i, här i Paris förut!).

Nu: förberedelser inför nästa veckas ventes privées på Burfitt. Innebär att se vad som finns i lager och prissätta det, planera vad som behöver tryckas - se till att det blir tryckt etc. Fixa inbjudan och skicka ut den och lite andra saker. Välkomna om ni befinner er i Paris nästa torsdag, fredag eller lördag. 26 rue Jean Moinon, 10e, Belleville : -)

Har inte fått de "senaste" bilderna ännu så det får räcka med ett par till från härliga sommarhelgen!

Londonlivet

Så har ytterligare ett par veckor gått, fort som vanligt. Ikväll har jag mycket småfix att pyssla med här hemma så det blir en bildkavalkad från den gångna helgen då jag hade finfint besök av Lisa. Vi åt, väldigt mycket, och väldigt god mat. Vad vi också gjorde var att vintage-shoppa på Portobello Road Market, en sväng på Topshop, Harrods och afternoon tea, italiensk, argentinsk, fransk och engelsk middag, matmarknad, museebesök på barbican, långpromenad i Victoria Park, filmkväll, pubkväll, dans till in på småtimmarna, tedrickande och en hel del mer!

Vi inleder med köttig middag på den argentinska grillen Buena Ayre.

Vi har precis laddat med en rejäl frukost inför dagens utflykter.

Portobello Road Market. Jag fick med en pälsig vän hem som såg ut som änglavingar.

Vackra blommor!

Fruktstund väntar!

Lisa och kakfatet vi fick när vi drack afternoon tea.

Mätta och belåtna efter afternoon tea på LaDuree.

Lisa är fin i sin nya fjädercape då vi äter italiensk pizza och dricker rödvin.

Ecological breakfast at La Bouche.

Vi handlade franska ostar och baguette inför den kommande Champagne-kvällen.

05.00 och nyss hemkomna från en dansant kväll, i sängen låg dessa macroner från LaDuree...

...och i fönstret brann ljusen.

Långpromenad i Victoria Park.

En kylig eftermiddag vid kanalen.

Söndagsmiddag på puben.

Världens bästa mamma kom på besök och jag kom helt av mig i skrivandet

Det var ett tag sen nu som jag skrev. Tanken är att jag skall få ner några rader då och då men jag har liksom lite kommit av mig. Skall försöka ta igen det nu. I förra veckan var världens bästa mamma på besök. Fantastiskt lyxigt att få umgås med henne. ”Mommy is always mommy” som den italienska killen jag delar rum med på Philips säger. Jag instämmer. Jag kunde jobba lite hemifrån och vara ledig en av dagarna så vi kunde hitta på saker tillsammans. På lördagen åkte vi tåg till Amsterdam. Vi strosade omkring där hela dagen utan någon som helst plan. Det är nästan det bästa som finns. Att kunna vandra omkring utan schema och bara vara ledig att göra det som faller en in. På kvällen åt vi på en helt otroligt trevlig restaurang. En gömd skatt skulle jag vilja säga. Utsidan var inte på något sätt inbjudande eller speciell men när vi väl öppnade dörren så öppnade sig en helt annan värld. Vi hade kommit till ostfondugrytornas fästning. Inne i restaurangen var den varma atmosfären påtaglig. Människor satt nära varandra i den lilla lokalen. Vissa satt i baren och åt men gemensamt för dem alla var att det på varje bord stod en keramikgryta med gasolvärmare under. Den gyllene holländska osten småputtrade i kärlet. Redan innan vi hade hunnit sätta oss ner visste jag att vi skulle rulla ut från restaurangen några timmar senare.

På Philips har jag börjat få mycket att göra. Som jag skrivit tidigare så är en av mina uppgifter att genomföra en studie med en kille från Fern University i Hagen om data and knowledge fragmentation och det är den jag har startat upp med nu. Jag har hittills genomfört fyra intervjuer och det är lika spännande varje gång. Enkäten som de skall fylla i är 19 sidor och bara det gör att jag misstänker att jag kommer vara avskydd på avdelningen innan jag ens har hunnit sluta här. Det är alltid ett gissel när man behöver saker från andra. Jag behöver deras kunskap och erfarenhet men framförallt också deras tid vilket är mycket svårt att få. Det är dock mycket intressanta möten och jag får tillfälle att prata med alla sorters människor i företaget. Vissa har arbetat där i 25 år medan andra precis avslutat sina studier och fått fast jobb. I fredags var jag också försökskanin på ett tv 3D-test och i nästa vecka skall jag och italienarna vara med i en annan undersökning där vi skall skiva ner allt vi äter och hur mycket rör på oss under en vecka. Puh, vill man verkligen ha det svart på vitt…

Vad har hänt mer. Jo, i fredags var det födelsedagsfest för den tyska tjejen som vi bor med och det serverades Glüwein (glögg ungefär). Fantastiskt gott men fantastiskt tidigt tänkte vi traditionsbundna svenskar. Då hade man ju lika gärna kunnat starta med lussekatter och pepparkakor på en gång. I alla fall så var det mycket folk i lägenheten men problemet är att vi inte har något gemensamt utrymme så vi stod som packade sillar i korridoren och klunkade på vår tyska dryck. Efter ett tag gav vi upp och gick ut. Uteställena här i Eindhoven har inte riktigt fångat mitt hjärta ännu. Det är nittiotals-house-technoskräp som spelas och det är INGEN variation. Det fina är dock att det inte existerar några inträden utan det är bara att stiga över tröskeln till 90-tals frossan. Vi frossade till kl 05.00 sen var det dags att bege sig hem. På cykel såklart.

Glömska i drömska

Tiden flög visst iväg. Och min glömska har som förstärkts här i drömlika tillstånd. Ja, well. Egentligen är väl inte Paris mer fantastiskt än något annat. Men tiden här inklämd i en parentes vill nästan sluta vara parentes. Det räcker inte. Paris vill bo kvar i mig. Eller är det kanske rimligare att säga: Jag vill att Paris ska bo kvar i mig. Och inte som blott ett minne som har risken att falla bort i glömska.

Min kropp har börjat förbereda sig på att lämna mitt liv som jag byggt upp här. Det är sorg. Men lämnar jag något så kommer jag ju automatiskt till något annat, och miljöombyte ska ju vara hälsosamt har jag förstått. Och det jag byter tillbaka till ska ju ändå bli spännande. Det är dags för ex-jobb.

Men för att lämna tiden här och för att leva upp till titeln som 'bloggare' åtminstone lite, så är nog en summering på sin plats. Vad fan hände? 4 månader av Parisluft i mina lungor. Och mina händer har inte lyckats förmå sig en enda uppdatering på denna blogg. Inte för att tiden egentligen har varit ett problem. Men tiden här har satt huvudet på spinn på andra ting. Jobbet har med varierande kvalité gett mig mycket, mycket, mycket att tänka på.

Jaha - vad då? Hur bygger man en organisation med tydlig identitet som är effektiv, ger en kvalitetsprodukt med ett solid koncept och samtidigt överlever ekonomiskt utan att utnyttja människor? Det är ju inte en helt enkel ekvation. Och att ha varit i det här företaget i snart 4 månader här sannerligen fått mig att börja fnula och drömma. Ja, hur gör man? Och samtidigt: Hur svårt kan det vara? Andrea Crews har gett mig sannerligen många tankar. De har en fin liten organisation med några fallgropar. Fallgropar som kan göra det svårt för dem men också ge dem succé. Fallgroparna handlar nog egentligen om styrning. Riktningar. Visioner. Som stretar åt flera håll än ett. Då kan det ju lät bli knepigt att hålla ihop. Och tvinga något i samma riktning är ju inte alltid en enkel uppgift.

Men min uppgift då? I praktiken. Produktion. Sy, klippa, stoppa. I en fuktig, varm källare med dunkelt ljus. Flyttkarl. Med imponerande styrka lyfte jag många kilo och strukturerade en och annan låda när flytten nalkades. Vi drog från Pigalle till Belleville. Och väl där fik jag mer produktion i mina händer. Men så i mitten på november. Vi hade 10 dagar kvar till visning på Paris modevecka. Och vi hade inget att visa. Då fick jag det stora förtroendet att rädda visningen. Det gick vägen. Och nu vandrar jag en lyckosam väg där jag får vagga in i nästa kollektion och försöka ge dem ett system för hur de kan kontrollera kollektionen. I tid och i kreation. Och produktion så klart. Och vi har kul! Jag lär mig, lär mig, lär mig. Och igår var en kollektionsplan ritad och diskuterad. Nu har jag 1 och 1 halv vecka på mig att ge dem så mycket jag kan innan jag slutar.

Nu är parentesen snart förbi och jag ska tillbaka till någon form av mening som jag påbörjat. Jag tror jag kommer kunna skriva klart den meningen lättare nu. Eller ge punkt för min utbildning med lite mod och styrka i alla fall. Och det har ju sannerligen denna praktik gett mig. Mod. Det känns fint. Som en bra kontenta.

Nu måste jag rusa till jöbbe'!
Allt gött!

Ending of Arduous

Aslam o alikum and Hello everyone..

 It’s a cold night here in Alcala and after having dinner, I was feeling bit loaded so went for a walk outside. People were still in bars and there were many, standing  and chatting in corners of streets. Coming back, I made a cup of tea and now I am in my quilt, writing this blog and taking long sips of tea.

It’s been two weeks since I wrote any post as they were very hectic weeks for me; had to apply in two universities for PhD, preparation of IELTS test and some usual research work. But all is well if it ends well so this week ended with a very enjoyable trip to torrejon Europe park (will write about that soon) and this trip ended with a bad cough and cold :P :D

Well in this post I am writing the last part of my terrible initial two weeks: D.  After these weeks, things started getting better slowly for me or perhaps I was getting use to them.  So here is the ending of a new beginning.

Paris Hanoi

Fyradagarsbesöket och fyradagarsveckan på jobbet är just avklarade. Jag var en del ensam på kontoret i veckan eftersom Kajsa har varit i Sverige och Olivia har varit sjuk. Jeff var där ett par eftermiddagar som tur var. Lite ensamt blev det nämligen, även om jag riktade starkaste lampan mot ritbordet, skruvade upp volymen på datorn och hade kafferep med mig själv.

Manus och min gemensamma vän, Emma kom till oss i onsdags. Vi hade bakat pizza med hemgjord tsatsiki och tomatsallad till. Och sedvanligt rödvin. Vi känner att vi vill lära oss mer om druvorna nu när vi är här i vinoland. Så otroligt svårt att hålla reda på goda och mindre goda viner annars. Kanske en kvällskurs? Hittills har jag funderat på kvällskurs i franska och bikramyoga också men det har inte blivit av ännu. Efter 9 h på jobbet så orkar man inte så mycket. Nu har vi dessutom besök inbokade nästan varje helg fram till jul. Casa Oberkamf.

Emma och Manu kom förbi mitt jobb i torsdags och Emma tog någon bild som jag ska försöka få tag i så att ni kan se hur det ser ut när jag arbetar : ) Vi fick glimtar av både det vackra Paris och det fula och snobbiga Paris i helgen. När vi var ute och åt på mysiga och billiga Paris Hanoi vid Philippe August i torsdags fick vi en uppläxning som hette duga, av en man bredvid med anledning av att han tyckte att vi pratade för högt. Det är väl inte så svårt att ta men han ville inte sluta där utan gick på och tyckte att "det var alldeles outhärdligt att höra ett språk han inte förstod på så hög volym och att vi var väl välkomna till Frankrike men vi kunde i så fall se till att anpassa vår samtalsnivå till fransmännens". Men maten var god. Tur för honom att han inte bor i vår lägenhet för här låter det som att folk klampar inne i ens hjärna när de springer i trapporna på nätterna.

När vi åt Moules Frites på Léon de Bruxelles vid Republique i fredags var det en pojke som drog ner byxorna och ställde sig och kissade mot ett träd alldeles utanför fönstret. Händer även i metron allt som oftast. Haha, vi tyckte att det var ganska komiskt men flera andra restauranggäster kunde hålla sig för skratt...

Goa Emma har försökt knåda bort min stela skulderknuta i helgen. Igår tog vi med henne på marknaden vid Porte de Montreuil och sedan till den lilla ringaffären som ligger på rue Saint Maur. Där kan man hitta ringar som sitter som gjutna och dessutom få en föreläsning ur en uråldrig bok om vad de olika stenarna ska vara bra för. Maja tog kort på honom förra helgen. Kommer väl framöver, hoppas jag. Ostälskare som vi är, alla tre, köpte vi ostar igår. Kanske inte var dee mest genomtänkta idéen hittills att äta ost till middag, dock. Hahaha. Alla hade nog ganska ont i magen sedan, efter ostarna som satte ribban för sofflördagen med Bertoluccis "Innocents" i bakgrunden.

Det har varit gigantiska demonstrationer i helgen som vi följt lite på avstånd. 50 000 fransmän tågade på gatorna i våra kvarter för att visa sitt missnöje mot höjd pensionsålder. Till skillnad mot svenska diton så kan man köpa Mojitos i anknytning till tåget.

Sommarvädret som värmde oss förra helgen har nu övergått till iskyla och regn - typ som i Göteborg. Idag har vi lagat currysoppa à la Rotterdam för att hålla värmen. Vi har även satt på elementen men just nu är Manu upprörd eftersom det är fukt på fönstret i sovrummet - och har varit det hela dagen - och bakom elementet är väggen alldeles blöt. Känns inte helt hundra faktiskt. Vattenläckan i taket har inspekterats av diverse personer och tydligen är det grannens "fel" och felet kommer således åtgärdas med utgångspunkt från hennes lägenhet...vi kan alltså släppa det ett tag nu också.

Jag har fått nytt visakort av Emma och köpt hemresa. Den 22a december kommer jag hem till Göteborg. Känns avlägset men ändå nära. Sju veckor har redan hunnit gå i rasande fart här i Paris...Paris mon amour.

Londonlivet

Nu har ännu en vecka rusat iväg fort. Jag har jobbat vidare med plaggskisser och produktionskalkyler. Det har varit en del ändringar nu när kollektionen kommit tillbaka från Paris och säljperioden. Det är fantastisk roligt att göra plaggskisser nu, när man kommer in i det. Helt plötsligt känns det som om det är något jag bemästrar, vilket jag aldrig känt förut... Även denna vecka har varit ganska lugn trots att vi fått några fler praktikanter. Förra helgen var jag, Linda och Salvo på V&A och såg utställningen:

Diaghilev and the Golden Age of the Ballets Russes, 1909-1929

Den var bra, dock lite överflödig ibland. Efter det gick vi till Pain au Quotidien för kaffe och chokladiga bakverk. Kvällen tillbringades hos vänner med middag och senare helt galen husfest i Camden som höll på hela natten. På söndagen strosade vi på Sunday Up Market på Brick Lane, det var rena rama sommarvärmen och på måndagen kom hösten på riktigt. Nu har jag även kommit gång bra med skolarbetet trots de knappa resurser som finns. Dessutom har jag frusit som aldrig förr den här veckan eftersom det är svinkallt i Engelska hus om hösten!

Ryska Balletten tolkat av YSL.

Från Lindas blogg.

En bra måndag, lukten av höstlöv och att kasta sig ut

Har musik i lurarna, hemkommen från träning med Mr Brazil. Sätter mig i sängen och andas in. Det börjar bli höst ute. Jag ser ett ensamt gult sken från lyktstolpen utanför vårt fönster. Han lyser på de grönrödoranga träden och ger ljus åt den mörka kvällen i Eindhoven. I några dagar har jag cyklat i nerfallna, halvblöta blad. Jag älskar det. Måste bara cykla i dem. Det är någon nostalgisk känsla som kommer fram och jag får nästan lust att stoppa löv i näsan för att bevara lukten av natur. Frihet. Så är jag också uppvuxen med skogen som granne.

Idag har varit en väldigt bra måndag. Ovanligt bra. Jag känner hur jag har växt. Den tidigare olustiga känslan som ropar ut ”jag är ny ny ny” börjar försvinna och jag börjar ta ut svängarna. Går med bestämda steg mot min byggnad, småpratar i hissen, hejar och good morning till de jag stöter på. Svingar mig ner på stolen och sätter på datorn i en nästan svepande rörelse.

Det är s k i l l n a d. Ni alla vet nog vad jag menar.

I förra veckan var jag på mitt första större möte med projektet. Det var i Frankfurt och min handledare hade bokat en biljett för två dagar. Så det var jag och min svarta sportbag från 2000 (resväskan kändes för stor och vandringsryggsäcken som Grekland erbjöd alldeles för…hmm…inte bra) som gav sig ut på äventyr. Mötet hölls på ett väldigt fint konferensställe 20 minuter utanför Frankfurts flygplats. Det var ett välutbildat gäng som samlades i ett av rummen på nedre våning. Det var professor hit och professor dit, PhD högt och lågt men jag gillade det. Otroligt vad mycket duktiga människor det finns. Under mötet var rummet fyllt med en kreativ atmosfär där ifrågasättande och innovativt tänkande var lika naturligt som tomtegröt vid jul. Ett tag satt jag bara och förundrades över hur fantastiskt det är att jag får vara med om detta. I projektet är det 14 olika partners och en hel del av deras representanter fanns på plats. Det var först under mötet med de andra som jag verkligen förstod vilket stort projekt det här är och vad alla arbetar hårt för att gå framåt. Drivande inspirerande människor.

Den sista dagen i Frankfurt tillbringades på DER DEUTSCHEN NATIONALBIBLIOTHEK. Jag hade tid över innan jag skulle åka hem på kvällen så jag åkte dit tillsammans med en kille från London som också var med i projektet. Syftet var att träffa ytterligare en person som är med i SHAMAN och diskutera några saker. På vägen dit träffade vi på en väldigt spontan ung man som pratade med oss i 15 minuter vid biljettmaskinen och avslutade med att säga till mig och engelsmannen ”sometimes you meet special people that you reflect in the evening. I will reflect you”. För mig var det så träffande. Genom att ge mig ut på detta äventyr har jag träffat på så många fantastiska människor. Det finns en öppenhet och spontanitet som lätt försvinner på hemmaplan. Jag känner mig lycklig som får uppleva dessa möten som ger avtryck. Måste verkligen rekommendera er alla att kasta er ut för klippor (det är så skönt när man kommer ner :), våga släppa det där trygga som håller en fast, slänga av er kläderna och springa ut med öppna armar. Det är jobbigt, tungt, ångestladdat och segt men när känslan av vad man är med om kommer i kapp finns det inget som är härligare. Att våga är det viktiga. Utmaningarnas år!

Maja på besök chez nous!

Bästa helgen hittills i Paris är, dessvärre, över nu. Maja kom i torsdags och hann vara här i två och en halv dag innan det var dags för henne att åka tillbaka till Göteborg igen. Härligt med lite långledigt för min del (fredag - söndag) efter helg- och kvällsarbetet som varit.

Eftersom Maja fyllde år i onsdags firade jag henne med middag och hammamspa. Det var fantastiskt. Tre timmar bad, ångbastu typ, skrubb av hårdhänt person (!), oljemassage och supersött myntaté. Rekommenderas starkt. Ligger på 39 rue Geoffrey Saint-Hilaire i 5e, vid Jardin des Plantes. Fredagar är för les femmes.

Vi har lyckats bli bundis med flera vintagesäljare i kvarteret. Vi säger att vi ska ta med våra vänner och vips får vi rabatt : ) Helgens skörd innehöll, bland annat, läderkängor för Manu, Maja och mig. Vintern kändes dock avlägsen då det var soligt och cirka 30 grader varmt här.

Det känns skrämmande nog helt sjukt att inte ha något visakort. Nästan som att vara omyndigförklarad . Men faktum är att Frankrike faktiskt är ett land där folk envisas med att använda check fortfarande. Helt obegripligt och skrattframkallande med checkhäften som är nästan lika vanligt förekommande som kort. Känns så Wall Street, anno 1989. Tur att Emma kommer med mitt nya kort på onsdag...

På jobbfronten fortsätter mönsterkopieringen för hand. Sa jag att jag fick beröm av vår tryckare för printsen som jag kopierade hos Copytime? Mvg sa Lovisa.

Bisous

Londonlivet

Kreativa studion/hemmet hos Pers syster.

Sista kvällen med Per, och sista ölen med Per.

Middag med Elin på the Dove, Broadway Market.

Desserten: Fondue på belgisk choklad.

Linda och den lilla, lilla uttagsautomaten.

Nu har jag gjort klart ännu en arbetsvecka, den bästa på länge måste jag säga. Jag har tagit med min dator var dag och suttit och gjort plaggskisser, 20 stycken har jag hunnit med den här veckan vilket är snabbt för att vara mig. Dessutom har ju många plagg mycket pärltrimmings, vecka och volanger som jag gjort system för. Idag gick jag ok på den produktionskalkyl jag tagit fram så under nästa vecka kommer jag göra hela deras produktionssystem som de förhoppningsvis kan använda kontinuerligt. Där ingår även en standardmåttlista, plaggmått och snittritningar. Låter kanske lite torrt men det har varit fantastiskt kul att göra det, första gången jag gör produktionskalkyler på riktigt i ett reelt sammanhang. Idag gjorde jag också ärenden där jag åkte buss fram och tillbaka i en timme, dvs två timmars lästid i boken Lolita. Mycket trevligt. Nu blir det strax laxmiddag med Linda och sedan börjar tre-dagarshelgen som även skall inehålla en hel del plugg.

I aint got no money...

Väldigt seg blogguppdatering. Sorry men jag har jobbat mycket. Far bli ett kort inlägg och mer pa söndag.

Har jobbat hela helgen med mässan for Burfitts räkning och hemma med texter till Stockholm SSAW (forra numret som trycktes ser ni till vanster). Det har numret kommer att bli otroligt snyggt!

Förutom terrorhotet, som man paminns om i metron ideligen genom varningar for ensamma väskor, har jag fatt mitt kort sparrat pga att det blivit skimmat. Vi har ocksa haft besok av var hyrsevard med anledning av taket som lossnar...

Goda nyheter ar dock att vi kan bo kvar minst tom slutet av januari. Det innebar att vi slipper forvandlas till tva overlastade, mycket trotta och stressade personer nar vi ska aka hem for att fira jul i december.

Jag har for ovrigt forvandlats till en vegetarian more or less. Det kanns enklast sa nar man delar kok och mattider. I helgen var jag dock ute med ett gang svenska tjejer pa restaurangen, Hotel du Nord, och drack vin och frossade i lammkotletter. Mums. Min van J tyckte att hon sag en som paminde om John Malkovich sist hon var dar, varpa hon sa till personen "Du paminner om skadisen som spelar huvudrollen i I huvudet pa John Malkovich". Haha. Hennes kompis (diskret) "Du, jag tror att det ar han och forresten ar DET John Malkovich som spelar huvudrollen...".

Idag inleds besoksracet med Maja. Ska bli sa kul! Ska uppdatera med bilder fran var helg sedan. Nu ska jag aterga till mönsterkopiering. Jag känner mig allt bättre pa det : )

Ha en bra dag!

05 oktober wien

här har det hänt mycket sedan sist.
åkte till ett helt sjukt ställe med jobbet, stoffmüller. letade tyg till väskan jag gjort.






















helt sjuuuuukt mycket tyg. kanske inte finaste kvalitét precis men mycket kontiga grejer.


vi har även gjort klart s/s 2011 kollektionen samt fotat. bilder finns på fabrics.at. här kommer lite paparazibilder backstage:
sibel & veronica, de tyska praktikanterna som nu båda åkt hem och avslutat praktiken.

sitter på balkongen hos en vän till fabrics. vi lånade hennes lägenhet till fotograferingen. fotade på parkeringen nedanför.




fotade allt i den här bilen.











vår faboluos stylist wolfgang! han hade med sig massa peruker och lösnaglar och grejer som vi provade flitigt.


















hittade skitäcklig burk med skitäckliga djur i lägenheten.

Londonlivet

Här kommer senaste tiden i bilder. Per har varit på besök eftersom han avslutat sin praktik i LA. det har varit mycket jobba, både med skolan och på praktiken. Emellan varvet har Linda och jag dock hunnit med middagar med vin och tända ljus, se på Svenska New York-fruar och Ensam mamma söker, utefrukost och lite pubhäng.

Förra veckan på praktiken var faktisk lite småtrist, mycket städande och organisation. Idag började jag göra plaggskisser och det skall jag fortsätta med hela veckan eftersom jag kommer göra produktspecifikationerna för hela kollektionen, puh! Men det är faktiskt ganska roligt, och lite klurigt. Bra eftersom det är något jag verkligen behöver öva på!

Söndagstvätten.

Linda bjöd på söndagskyckling, vin och Svenska New York-fruar.

Franska ostar, nybakat bröd, tomatsoppa och rödvin.

Den tjocka suggan vid Haggerston Park.

Frukost på Breakfast Club med Richie och Tom.

Plockmat och Fishbowl på Casa Blue.

Per i Jeremy Scott, nyanländ från LA och praktiken.

Italienska delin.

Lördagsfika på italiensk deli.

Efter att ha dansat techtonic i mitt lilla rum gick Per och vidare till den mystiska husfesten...