Från Beijing till Xi'an

 Efter 6 dagar i Beijing känns det som vi är nöjda, visst har staden så otroligt mycket att erbjuda men tyvärr räcker inte tiden till. Vädret har varit klart och soligt mest hela tiden men temperaturen har varierat mellan +2 och -15 så man har fått se till att klä sig varmt eftersom allt vi hittat på i princip varit utomhus. Vårt hostel har verkligen levererat allt man kan begära gällande plats, fräschet och kunnig (och engelskspråkig) personal, vi åkte med dem på en tur till The great wall vilket enligt mig var en av de bästa upplevelserna hittills. I ungefär tre timmar gick vi upp och ner för de brantaste trapporna jag varit med om i strålande sol och med fantastiskt landskap runt omkring. Helt klart värt 280kr inklusive lunch och transport.

Utöver muren har vi gått genom den förbjuda staden, lagt blommor vid Maos grav och tagit bilder på himmelska fridens torg. Vi har ätit Pekinganka, kollat in nästan varje bar på turistgatan vi bor på, ätit orm på nattmarknaden och prutat ihjäl oss på Silk market. Silk market har för övrigt ALLT man kan tänka sig att köpa i kläd och prylväg och självklart manar försäljarna på att allt är äkta. De ger sig aldrig på att det man köper är äkta även om flera märkes namn är felstavade när de är tillverkade. För den som ännu inte varit i Beijing och vill kolla in Silk market så kan jag ge en liten indikation om vad ”märkes”saker bör kosta, eller i alla fall vad vi betalade:

T-shirst:  20-25kr
Converse: 40kr
Matchställ med namn basket/fotboll: 70-100kr
Glasögon: 20kr

Något som jag tänkt mycket på är priserna på saker och ting i allmänhet, när vi köper lunch eller middag för 50kr tycker vi det är otroligt dyrt. I Sverige hade det ansetts så billigt så att man nästan inte vågat äta det. När vi prutar på marknaden handlar det i slutändan om 5kr hit eller dit även om vi fått ner en vara från 1500kr till 40kr. I Kina är det mycket pengar och det är det vi har acklimatiserat (något av ett favoritord) oss till och således ger vi oss inte förrän vi fått ner det ännu en femma. Vidare är det givetvis en principsak för många att alltid betala så lite som möjligt men jag tror många nöjer sig med ett par bra kopierade skor för 100kr fast man egentligen, om man tar sig lite mer tid, enkelt kan få dem för 40kr. Eller som killen vi såg som mest troligt köpte en fejkjacka för ca 400kr när vi lyckades få 200kr som bud utan större ansträngning. 

Vi är alla givetvis studenter med begränsade tillgångar men det är ändå tänkvärt vad vi egentligen betalar. Hade vi gjort en liknande resa i exempelvis Europa hade jag aldrig kunna ha råd att göra allt jag har gjort här i Kina. Vi har visserligen alltid haft rätt hög standard på det vi gjort, lagt till 50kr/natten och fått egen toa på rummet, ätit lite dyrare men på ställen där man får sitta i värme, bli serverad och där man inte kastar allt slask på golvet. 

Som sagt har Beijing mer att bjuda på men eftersom både tid och pengar är dyrbara ting tar vi våra ryggsäckar och reser vidare mot Xi’an. Vi åker nattåg direkt från Beijing och det tar ungefär 13 timmar, vi har bokat ”high sleeper” vilket vi tror innebär en planka i någon form av våningssäng.

Vi i Dublin

Hej Cyberspace! :)

Här kommer vårt första inlägg från Dublin  (lite försenat)

Hittills har Dublin bara visat sig från sin bästa sida och vi har hunnit med att upptäcka en hel del de tre veckor vi har varit här.

Första veckan bodde vi på hostel i det välkända området Tempelbar i centrala Dublin. Vi tog oss då lite semester och varvade bostadsletande med en hel del shopping och bekanta oss med pubkulturen.

Sedan två veckor tillbaka har vi bott i en gemensam lägenhet 15 minuter från skola och centrum. Standarden är väl lite si sådär, men efter en tur till IKEA har vi lyckats sätta våran egen prägel på vår lilla lya och vi trivs kanonbra!

Skolan började förra veckan med en introduktion. Det har varit lite klurigt att få ihop ett bra schema med passande kurser, vilket har bidragit till att vi har gått på en hel del olika föreläsningar, lite som drop-in. Tur är då att föreläsningarna bara är 1-2 timmar långa. Nu verkar allt dock vara klart, så från och med i morgon (måndag) går vi in i våra nya vardagsrutiner.

Det var allt från oss för denna gång. Vi återkommer med fler uppdateringar! // Josefin, Hanna och Linda

Beijing

Jinan har börjat vakna till liv igen efter nyåret och alla de människor som varit i sina hemstäder har nu återvänt för att jobba ännu ett år. Vi svenskar har börjat acklimatisera oss någorlunda och skapat oss en vardag. Vi vet att kinesiska bussar aldrig blir fulla, det går alltid in minst 10 pers till och att folk aldrig slutar stirra efter en. Vi har lärt oss att man kan vinka in en taxi hur farlig trafiksituationen än är och vart det kostar 8kr respektive 100kr att äta. Så vi ansåg att det var dags att hitta på något och i början av veckan 05.00 stod vi på huvudgatan och försökte vinka in taxis som skulle ta oss till Jinan West train station. Vi hade ordnat med de kinesiska tecknen för stationen och Marcus, Linnéa och Julia åkte i väg med den första. Jag och Niklas vinkade in ännu en taxi och det verkade som att vi också var på väg. Visst kom vi fram till en tågstation men efter att ha gått in och kollat läget och pratat med en kines som hade google-translate på mobilen så insåg vi att vi var helt fel ute. 

Efter att ha pratat med diverse taxichaufförer hittade vi en som verkade veta vad vi menade och iväg bar det, även om resan som borde kostat ca 30kr gick på 50kr så tyckte vi det var en bra deal. Chauffören lär ha skrutit hela dagen om hur han blåste två västerlänningar men fram kom vi. Sedan bar det av i 300km/h till Beijing där vi lyckades få taxichaufförerna att prata med vårt hostel på telefon så de skulle hitta dit. Bilfärden gick smidigt och vi kom alla fram ungefär samtidigt, vi checkade in utan att egentligen veta så mycket om stället vi skulle bo på men receptionisten kunde engelska och rummen för ca 120kr/natten är riktigt fräscha! Vi kollade in närområdet och insåg att vårt hostel (Beijing downtown backpackers) ligger i ett område dit det verkar komma en massa kinesiska turister. Det är en liten bakgata med massor av små cafeer, barer och souverirbutiker med kineser som går runt med kameror och köper Churros (chokladoppad frityrdeg).

Det som Jinan och Beijing (och säkert hela Kina) har gemensamt är att det är byggarbetsplatser överallt. Vart man än går bygger de stora hus och komplex. Vidare är de flesta kineser vi träffat väldigt vänliga och helt spontant kom en tjej fram och hjälpte oss boka biljetter till Xi’an dit vi åker i slutet av veckan. För någon dag sedan i Jinan var jag och Niklas lite vilse när vi försökte hitta en viss gata och vips så kom det fram en Kines och visade vägen på gatan, följde oss dit och markerade de bästa ställen för shopping och vilka tider man skulle gå dit. Fantastiskt. 

Här i Beijing stirrar inte folk lika mycket eftersom man ser en del andra västerlänningar titt som tätt men precis som i Jinan har vi ändå fått stå modeller för flera nyfikna kineser.

Oskar

Belägrade med Bieber

Om man som västerlänning inte känner till att det idag är Kinesisk nyårsafton och går runt i Jinan är det lätt att tro att staden är belägrad. Vart man än går ryker det av smällare och raketer mest hela tiden, och när jag säger smällare menar jag inte de små kinapuffarna eller tigersmällarna vi leker med i Sverige. Det som finns här smäller på riktigt och det ska bli intressant att se vad som händer ikväll vid tolvslaget (kl. 17.00 i Sverige). Vi svenskar som nu får privilegiet att fira ett andra nyår har införskaffat ris, biffkött och en massa grönsaker för att sno ihop en nyårswok. Till efterrätt blir det en massa frukt och under kvällen kommer det bjudas på öl för 1.40kr/st och lite kinesiskt brännvin som kostade strax under 20kr.

Livssituationen har förändrats en aning där Niklas & Marcus har flyttat ihop i en 2a och Julia & Linnéa flyttat in i den andra 2an. Jag bor kvar i min 1a och har de andra besök när vi ska äta då mitt kök är det som än så länge är mest utrustat. Än så länge har vi inte riktigt kommit i kontakt med någon av våra grannar som vi tror är ryssar och möjligen några från sydeuropa och kanske en från England. I vårt kvarter bor mest lärare, studenter men majoriteten är nog ”vanliga” kineser. 

Vidare så fortsätter kineserna stirra och peka på oss, några har velat ta kort på oss och vi hälsar glatt tillbaka. Vi besökte ett större shoppingcentra igår där ALLA stora märken hade en butik på någon av de flera våningarna, dock var det ganska dött i hela centret och butikspersonalen låg mest och sov. Priserna på elektronik, kläder och skor var precis som i Sverige, om inte dyrare.  Något vi alla uppmärksammade var att all reklam var gjord med västerlänska modeller.  Det blåste också väldigt mycket igår vilket har gjort att smogen minskat och att man nu kan se rätt klart vilket förhoppningsvis kommer ge fritt spelrum för fyrverkerierna ikväll.

Det som absolut verkar vara senaste mode bland tonårskillar är den mindre charmiga ”Bieberfrillen”, alltså frisyren som Justin Bieber rockar borta i USA. Det finns självklart undantag men om man är ”inne” i Jinan, ja då ska man klippa sig som USAs flickidol nr.1. En annan fantastisk sak med Kina är att de verkar vara väldigt intresserade av basket med nationalhjälten Yao Ming i spetsen. Han syns på de flesta reklampelare med samma smile men med helt olika produkter. Vad sägs om Yao Ming-öl? Det visas minst en match från NBA om dagen här under nyårsveckan och jag hoppas att det kommer fortsätta så.

Oskar

Fem dagar...

Ahoj!

Slutspurten på terminen (min termin ) är här, på måndag skriver jag min sista tenta i European Union Information and Communication Policy. Trots att EU är ett otroligt stort område att täcka för den här kursen så tror jag det kommer gå vägen, eller det måste det för på onsdag är det hemfärd som gäller! Trots att det är så nära känns otroligt långt borta när man sitter här i Tjeckien vid sitt skrivbord och bläddrar i två tjocka böcker om EU.

De tre andra examinationerna har gått bra, två skriftliga och en muntlig. Det verkar som att de är väldigt generösa med att ge bra betyg här, det gillas förstås :)

Morgonen var solig så jag tog en promenad i Stromovka-parken och matade ankorna. Det låg lite snö i parken så det var första gången i Prag som jag gått på snö och slask. Igår regnade det verkligen hela dagen så det måste ha snöat inatt.

Januari är en lite tråkig månad, alla är upptagna med att plugga och man träffas mer sporadiskt. Jag är inte riktigt vän med det här systemet ännu. Självklart beror det också på vad man har för kurser, en del är redan klara och kan spendera resten av terminen, till februari, på att resa. Önskar att jag hade tagit tillvara på tiden mer under hösten och rest lite mer. Men Budapest finns kvar nästa höst också. Jag skulle vilja skaffa en praktikplats här och återvända för att göra allt jag inte hann, det hade inte varit så dumt :)

Ikväll hålls det en avskedsfest, på måndag en annan. Jag ska väl fixa ihop någon fest också men det får vänta tills efter måndag. Vill ha alla papper och kurser fixade innan jag tänker på annat.

Čau!

All clear

Efter ett dygn på resande fot landade vi äntligen i Jinan och blev upphämtade utav två personer från det internationella kontoret på universitetet vi ska läsa vid. Efter att ha hälsat blev vi ganska omgående inpackade i en van som skulle ta oss till dit vi ska bo. Efter att ha spenderat 24h på flygplatser och flygplan såg jag fram emot frisk luft när de automatiska dörrarna slogs upp men tyvärr tror jag inte att jag varit med om ett större anitklimax. Luften är så dålig så att man inte ser två-tre bilar fram i mörker och alla kör med varningsblinkers på samtidigt som man tutar när man kör om för att någon ska märka en.

Hur som helst fick vi lite survival-tips i vanen och avsläppta vid en liten närbutik där vi snabbt handlade frukost. Det visade sig att butiken bara ligger två-tre hundra meter från där i bor vilket är skönt. Efter att ha träffat ”the caretaker” mr. Hu och lassat in vårt bagage i respektive lägenhet somnade man snabbt. 

Nästa morgon blev det gemensam frukost uppe hos mig som bor själv på femte våning och vi fick en snabb genomgång av det närmaste kvarteret som Niklas spanat in under en uppseendeväckande löprunda 7.00 på morgonen. Rundan blev tydligen inte direkt lång eftersom gatorna var fulla av folk och ingen park eller liknande fanns i sikte, i skrivande stund vet vi om att han bara hade behövt ta av åt höger istället för vänster för att nå parken på kampus istället för den 4-filigahuvudvägen som går genom staden.  Efter frukost mötte Mr. Song (Frank) upp oss och körde oss in till Jinan City för lite sightseeing och shopping av basala saker. Tyvärr var trafiken kaos och en resa som bör ta 10-15min rent avståndsmässigt tog oss lite över en timme. 

Våra bankkort fungerar inte vad vi kan förstå i alla ATMer, tyvärr, så när vi väl hittade en som fungerade tog vi alla ut en del cash vilket verkar vara enklare att röra sig med än kort. Sedan bar det av till en väl utbredd kinesisk snabbmatskedja för stekta nudlar, friterat bröd, purjolökspannkaka och bönmjölk. Sjukt gott enligt mig men det var ju inte helt olikt ”svensk kinamat”. Efter ett snabbt stopp på en supermarket för inhandling av väl behövda rengöringsgrejer och middag sprang vi och letade efter vår skjuts som hade bråttom. Tillbaka i lägenheterna tog vi en 10min paus för att sedan gå några hundra meter och kollade in en efterfrågad park. Den var inte direkt stor men ett skönt avbrott i storstadsmiljön och ett STORT plus vart att det fanns ungefär 20 basketplaner, 1 fotbollsplan med löprunda och 100 pingisbord. Basal, behövlig träningsdos CHECK! 

 Rummen var ostädade och nedgångna men det är inte direkt så att någon hade förväntat sig något annat så jämfört med hur många Kineser lever bor vi nog lyxigt. Även om det antagligen inte blivit städat av de senaste 10 personerna som bott här. Tur att Mr.Muscle bara fått mindre ögon på förpackningen här i öst så man vet vad man köper. Det tog väl ungefär 1h att sopa (finns inga damsugare), tvätta golven 2ggr, göra rent badrummet och köket. Har endast hittat en enda mångfotad kompis i lägenheten trots ett större hål i fönstret i köket vilket är godkänt. Middagen lagades uppe hos mig då jag var den ende med fräscht kök, dock hade jag inga pannor eller grytor så de andra tog med sig vad de hittade. Det blev en helt duglig middag bestående av ris, handplockad fläskytterfile (tror vi), plommontomater, okända kryddor som ser ut som salt och peppar samt ketchup från Knorr.

Resans 3-i-topp skönaste tyngder som fallit från axlarna:

1. Vi dog inte i nyårstrafikens kaos med smog (tydligen mycket värre än i Thailand osv enligt de mer beresta).

2. ”Ni hao” gör STIRRANDE människor sjukt glada. (stirrande människor kan vara läskiga)

3. Exit seats i 3 ½ + 9h (Man får kalla den om man är ca två meter).

Oskar

Soli i Lissabon tillbaka i Borås

Hej/Olá!

Nu är det en vecka sedan jag kom tillbaka till Borås. På flygplatsen möttes jag av min familj som kramade om mig, vi hade inte setts sedan de kom och hälsade på mig i Lissabon i november. Det kändes skönt att äntligen få vara nära dem, dock känns det väldigt konstigt att ha kommit tillbaka. Jag hade skapat min egna vardag i Lissabon, där jag tog hand om mig själv. Nu är jag tillbaka hemma på Trandared där jag bor tillsammans med min mamma, pappa och lillasyster.


Jag lämnade gatan Rua do Salitre och staden Lissabon, där jag hade bott sedan i september med tårar i ögonen. Jag har lärt mig så mycket under min utlandsvistelse, både om mig själv och om landet och kulturen. När jag lämnade Lissabon lämnade jag också många mina vänner som jag har kommit mycket nära under mina Erasmus studier. Det var svårt att ta farväl, men mycket lättare att säga - vi ses/até logo.

Jag känner att jag har vuxit under min tid i Lissabon, blivit rikare på både upplevelser och erfarenheter. Jag är stolt över mig själv som har klarat av att leva utomlands och lärt mig ett helt nytt språk.


Jag vill inte att detta inlägg ska bli det sista, för jag vet att jag kommer komma tillbaka till Lissabon inom en snar framtid, och då hoppas jag att kan kan fortsätta blogga om mig själv i Lissabon. Jag känner att min resa inte riktigt ha nått sitt slut. Jag har precis börjat min 6:e termin på Högskolan i Borås och Jag och Fatima hoppas på att skriva vårt examensarbete under vår 7:e termin i Lissabon, Portugal.

Hälsningar från mig i Borås